xdeb.org

Blev idag påmind om något jag skrev för många år sedan. Då jag sparat varenda fil jag någonsin skapat kunde Spotlight på några ögonblick gräva fram filen som innehöll följande.

Min pappa som är född 1930 hade en dröm, han drömde om att aldrig sakna mat på bordet. Han drömde om att en dag kunna skaffa ett eget hem och ha ett bra jobb. Att kriget skulle ta slut. Han drömde om att någon gång få råd att köpa en bil och kanske skaffa en dyr fin kamera. Han hade till och med en vild dröm om att få vandra i de Österrikiska alperna och någon gång se pyramiderna i Egypten. Det var då lika vilda som omöjliga drömmar, lika omöjliga som drömmen om Folkhemmet…

Hans dröm är inte min. Jag har aldrig haft ett fast jobb och är osäker om jag vill ha något. Bilen står inte för frihet för mig utan för något ibland nödvändigt ont. Drömmer jag om resor så är det till stjärnorna, andra resor köper jag en biljett till.

Idag är det man drömde om för 50 år sedan en självklarhet och inget parti säger sig idag vilja rasera dagens välfärdssamhälle. Folkhemmet är klart, visst finns det sprickor i vasen men vi tenderar att bara se sprickorna och inte det fång av rosor som står i vasen. En generation har fått sina drömmar uppfylla, men sen då. Vi kan inte fortsätta drömma en dröm som gått i uppfyllelse.

Ingen kan mena att samhällsbygget är klart, att allt som finns kvar att göra är att värna och förvalta. För även om vi är materiellt rika så är många i Sverige andligt fattiga, man är helt enkelt inte speciellt lycklig. Offentliga sektorn är bra på mycket, men den gör inte människor lyckliga.

Att ett folk utan historia är ett folk utan framtid stämmer säkert, men gäller det också för ett parti? När man kör bil är det bra att då och då titta i backspegeln, men försök att backa i hög hastighet med hjälp av den… Jag tror det är nyttigt att följa Vidar Anderssons råd och tänka bort de hundra åren som partiet funnits, tänka bort valrörelser och kommunpolitik. När ni är klar med det fundera då vad en ny rörelse som står för demokrati, frihet, jämlikhet och solidaritet skulle göra. Titta på era egna liv, vad är det som behöver göras.

Min dator säger att jag skrev detta i februari 1996. Det finns några få saker jag skrivit som jag själv, även så här många år senare, tycker blev riktigt bra. Det här är en, en annan är Recension av Kjell-Olof Feldt, Alla dessa dagar….